Växellådan höll i alla fall. Klen tröst. Vi skulle ta Kongen som en test för att få allt att fungera och få några mil i kroppen. Inga tider skulle det fokuseras på utan lugnt och stillsamt mitt på vägen var melodin. Och vi följde planen på de inledande tre sträckorna. Ingen superladdning utan ganska tamt, men på rätt sida alla tänkbara gränser. En liten aha-upplevelse på SS2 men inget att höja på ögonbrynen över. Ungefär som med tiderna. Vi höll oss runt plats 21 i klassen. På SS4 blev det svårt direkt och Alice kom fel på det med noterna men hittade tillbaka, men det vara bara svängar innan vi genade lite för mycket runt ett hus. Ricki Borgström hade varit i järnräcket på innern innan vi kom och resterna av räcket hjälpte till att stjälpa runt containen. Ett varv mitt på vägen blev det. Fronten, höger framhjul, framskärmar, höger hjulhus, huv, tak och bakskärmar fick sig alla en liten dos av vägen. Inte allvarligt men mycket jobb eftersom vägen är hård att rulla på. Får se om det kanske kommer en film på incidenten.
Over and out (bokstavligt)
