Händer inte mycket...

... Men jag gör mer eller mindre smarta uttalanden i Sveriges Radio

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6326376

Falsterbo Rallysprint

Efter bedrövelsen i Blekinge, vi kom inte till start, och det som var knutet till detta hade vi fått bättre ordning på tillvaron och kom till start i Falsterbo. Med svåger Peter i högerstolen. Första sträckan blev mest röra. Jag körde dåligt. Krampaktigt, nervöst, oinspirerat och totalt utan känsla. Började med att bromsa stopp i första svängen och när motorn surade igen rann det snabbt iväg tid. Toppade rundan med en halvsnurr och ännu mer tid förlorad.

Andra sträckan och nu varv det inget darrande nervöst sammanbrott bakom sparkarna utan nu körde vi bil snarare än bara satt och åkte med. Tredje tid bakom Green och Berglund var godkänt.

Peter fick sig en åktur och var mer än nöjd med det, bilen är hel och kan bara tvättas av inför vintern. Lägg till detta att chauffören lyckades ta sig till en tävling och genomföra den och det var ett stort fall frammåt.

Uppdatering

vi fick avstå rally Blekinge av hälsoskäl men vi ska prova köra i Falsterbo kommande helg. Då ska min svåger åka så det blir till att skärpa till sig helt enkelt.

TV-Svängen och nu är bössan laddad

Det blev ingen direkt succé när TV-Svängen avgjordes i Hörby. Redan på sträcka 1 var det dags för ett växande problem i Rallysverige att gör sig påmint. I en högerkurva över ett litet krön ligger en basketboll stor sten mitt på vägen. Jag tror först det är en papperskasse men oavsett hinner jag inte väja och träffen med stenen blir kraftfull och stenen är tillräckligt stor för att kasta en stor Volvo ner mot dikeskanten. Med en stor portion tur hände inget allvarligt men resten av sträckan var det ofokuserat och mest ett totalt psykbryt mellan ratten och ryggstödet. Det bankade och lät illa men vid första okulär besiktningen kunde inga synbara skador skönjas.

Vi körde SS2 i ett ganska bra tempo men fortfarande med en tydligt missljud under bilen men kunde inte direkt se på service efter sträckan var det kom ifrån.

På SS3 tog det slut när växelspaken gick av i fästet. Stenen hade träffat precis allt under bilen vilket fick till följd att vi tvingades bryta. Trist.

Om stenen var placerad i skogen eller ej ska vi låta vara osagt men jag vill ä skicka en hälsning till alla de som finns ute i skogen och på ett eller annat sätt saboterar genom att "skoga" så det bildas luckor i naturen, pilar om och drar ner ATA-band, placerar stenar i spåret eller hindar övrig publik från att fritt ställa sig på av arrangören godkänd plats. Allt för att se avåkningar. Jag vill bara påminna er att köra av klarar de flesta rallyförare av på egen hand. Ni bör ha ögon i nacken för jag kommer inte stå passiv och hålla tyst om jag ser det på tävlingar framöver. Om jag så ska lusläsa lagboken kan vi nog få er anmälda när vi tar er på bar gärning:

Brottsbalken 3 § Den som åstadkommer explosion, översvämning, ras,
skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd
och därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa
eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för
allmänfarlig ödeläggelse till fängelse, lägst två och högst
åtta år.

Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett
och högst tre år.

Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst sex
och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:396).

Som sagt. Ha ögon i nacken och försvarsadvokaten redo. 

C4 Specialen

Efter det framgångsrika inhoppet i Örkelljunga med Rally Harry dröjde det inte länge innan näste man stod på tur att efterfråga assistans. Markus Ekdahl har i normala fall sambon Ann som bisittare men eftersom Ann körde fest med stort F som enligt utsagor började redan på torsdagen var hon "out of the race" redan innan det hade börjat.

Nu blev det ganska snart out of the race för oss också redan efter första omgången när något i växellådan går sönder. Förmodligen kulissen för det gick bara att använda ettan och tvåan och med de växlarna vinner man inga tävlingar. Problemen började redan i första omgången där det vid flera tillfällen inte gick att få i trean och det blev en allmänt kantig körning. Trist för det fanns säkert potential att kunna sätta bra tider.

Någonstans i växellådsregionen är felet. Harrysson hävdade att stålspak hade gjort susen, jag hävdar att hade Harry inte kört på 4:ans växel hade han kanske sluppit att backa så många gånger.

Apropå Harry har jag i garaget en speciell plats för alla de stora pokaler vi kört in det senaste året. Kanske inte den mest glamorösa inrättningen men ett steg på vägen och jag får ju inga priser när jag kör själv.

Snapphanerallyt med mera

Vissa saker dröjer och uppdatering av sidan har dröjt länge. Senaste tävlingen efter ett två månader långt uppehåll var Snapphanerallyt i Hässleholm. Taggade efter senaste framgången i Växjö begav vi oss iväg mot Kristianstad. I Kristianstad arrangerades denna dag ingen rallytävling men vi var fast beslutsamma om att det var till Kristianstad vi skulle. Efter utfärden till vattenriket och ankomst till Hässleholm stod fem sträckor för dörren. Vi skulle känna lite på tempot och mjukstarta på sträcka 1. Men att känna sig fram finns det inget utrymme till och vi gav bort 10 sekunder direkt. Sträcka 2 passerade den gård där jag en gång i tiden varit kolloföreståndare men det är några år sedan och även om jag kört vägen många gånger var det en fullständigt obekant upplevelse.

Sträcka 3 och 4 gick bra om man bortser från ett halvt motorstopp i starten på SS3 där det tog några sekunder för lång tid att komma av startlinjen och en mycket irriterande snurrning på sträcka 4. Sträcka fyra gick annars riktigt bra med bra tempo där bakvagnen vid mer än ett tillfälle kontrollerat vispade i dikeskanterna. Kartläsare Borgqvist var dock inte lika övertygad över graden av kontroll som chauffören.

Hovdala som var sista sträcka är tuff och snabb och vi kunde så här i efterhand konstatera att de 17 kilometerna avverkades 10 talet sekunder för långsamt. Eller 32 sekunder för långsamt om man hade ambitioner att vinna sträckan. Hatten av för Johan Green. För egen del innebar de 10 sekunderna för långsam framfart att vi föll från en möjlig 8:e plats till en slutlig 12:e och detta tapp gjordes på sista halvan av sträckan. Halvvägs var vi före enligt källor i skogen, men vad hjälper det.

Patrik Rydh fångade oss på bild. Det ser i alla fall ut som vi tar i.

Positivt är dock att bilen återigen fungerade och behövde bara en tvätt och lite översyn inför TV-Svängen.

Jag tog tillfället i akt och åkte Skyttesvängen med Erik Harrysson med allt vad det kan innebära. Vid två tillfällen var vi utanför spåret och körde. På första sträckan sträckte vi ut en chickan och drog sträckningen ner om väggrenen och på sista sträckan var det en häck som kom i vägen. Vid båda tillfällena var det en uppmaning från kartläsarsidan om att gasa mer som föranledde de små misstagen. Lärdom. Föraren sköter hastighet, spakar och pedaler och kartläsaren berättar hur vägen svänger. Harry brukar sköta det bra själv och denna dag körde han till sig en klasseger med gångbara tider även mot A och B förare. Påläggskalven Harrysson är verkar mer än lovligt het inför höstsäsongen.

Ständige sekreteraren i Arlövs MC Ingvar Hansson passade på att agera föråkare nu när han visste att det var laddning på Toyotabatteriet efter sommarens båtsejour, men i sista omgången anföll banmarkeringen och det blir till att gräva fram en ny sidoruta ur gömmorna.

Dackefejden

Jaaaaaa. Det räcker egentligen med det.

Äntligen höll bilen hela vägen samtidigt som besättningen hade en bra dag. Det gick bitvis undan värre vilket inte riktigt är min melodi och vi slog emellanåt av lite när jag tyckte det gick på tok för fort. Inför sista sträckan fanns möjligheten att vara nöjda och ta bilen i mål eller göra ett ärligt försök. Det blev ett märkligt mellanting. Fullt ladd bitvis men med tveksamhet för att inte göra bort sig och då går det som det går. Utanför spår och ut bland stora stenar. Nu var det stolpe in och för en gång skull inga synbara skador. Hjulvinklarna är vad de är men om det är det enda är det lindrigt. Vi tappade efter detta flytet helt men höll i hop det tillräckligt för att bärga fjärdeplatsen vilket är låååångt bättre än våra ambitioner. Årets tävlingskörning med noter sträcker sig till tre sträckor (i tävlingsfart) i Ljungby samt den lilla onotade uppladdningen för att prova bilen i Karlshamn. Förra året blev det fyra tävlingar med noter så jag kan inte påstå att det alltid känns helt hundra i bilen men det är förvånansvärt lugnt i kupén trots det. Det är kanske farten som skrämmer en till tystnad.

Staffanstorps Motorshow

Det blev körning och det blev lyckat. Strålande väder och det var bra uppslutning och många tog chansen att åka rallybil på den kombinerade grus och asfaltsträckan under fredagskvällen. Ett stort tack till Daniel Ekdahl, Björn Borgqvist och Tomas "Gullabo" Jansson som ställde upp och körde. Även Erik Christensen körde man han medlem i Arlövs MC så han var självskriven att köra. Sen att han gav Tirup Service lite opretningsarbeide när Volvon blev lite båtformad i bakpartiet. I år fick inte "Gullabo" leka helt själv utan jag fick köra ett par rundor också.

Lite bilder från kvällen

Daniel Ekdahl  

Björn Borgqvist

Björn Borgqvist

 Erik Christensen

Tomas "Gullabo" Jansson

Tomas "Gullabo" Jansson

Ola Schönström 

(ska det sladdas ska det göras ordentligt)

Staffanstorps Motorshow

Så här kommer årets sträcka att se ut till fredagens rallykörning under Staffanstorps Motorshow

Klara för att köra är Erik Christensen, Daniel Ekdahl, Björn Borqvist och så NOA med Thomas "Gullabo" Jansson. Det är dock felsökning som pågår på NOA efter helgens DNF i Ljungby. En krok ligger även ute på ett femte ekipage som kan behöva en shakedown med nybygget innan premiären.

Ljungby på lördag

Vi tog ett steg närmare Ljungby på onsdagkvällen när vi fick provat bilen och det var tur för det var inte mycket som fungerade. Men med god hjälp blev det bättre ordning och vi tar oss an yogakursen i Ljungby med tillförsikt!

Nästa fredag är det Staffanstorps Motorshow och Arlövs MC arrangerar rally på en sträcka med blandat grus och asfalt i centrala Staffanstorp som håller god traditionell RS-klass. Klara för att köra är Erik Christensen och Daniel Ekdahl samt att jag och Tomas "Gullabo" Jansson delar på NOA. Vi hoppas få till någon bil till och har lite krokar ute. Sen hoppas vi på bra väder.

Staffanstorps Motorshow 5 Juni

Vi kommer återigen att bjuda allmänheten på åkturer i samband med Staffanstorps Motorshow. Samma grusslinga som förra året med den skillnaden att vi tar en tur in på det gamla Sockerbruket och gör en vändning på asfalten där. Något längre sträckning med andra ord. Fortfarande inte helt klart vem som kommer att köra men ett par bilar skall vi nog få ihop.

Bilder Hässleholm

Det var ett tag sedan kameran var framme, men nu finns det några bilder under galleri från Hässleholms GP

Kort resa i Osby

Knappt 3 kilometer på SS1 sen var det slutkört. Fullt på 4ans växel när kardanen brister och går rakt av. Vi hoppas att inget annat tagit skada förutom det synbara. Golvet fick sig en ordentlig lusing.

Nya tag i Ljungby den 30 maj

Rally över gränsen i morgon och en ny sponsor

Imorgon är det Rally över Gränsen med start i Osby. Vi går ut med startnummer 140 och vi kommer till Osby med målsättningen att få lite välbehövlig körning och förhoppningsvis lite tempo under dagen.

En ny sponsor har anslutit sig. Vi hälsar Minireningsverket välkommen och har ni frågor kring nedanstående går in på http://www.minireningsverket.se/ och kontakta Nils Holmberg på 046 -5402960

Karlshamnsspecialen

En sen uppdatering från Karlshamnsspecialen men arbete utomlands fick gå före både uppdateringar och start i Anderslöv. Årets premiär är hursomhelst avklarad. NOA som fått mycket kärlek skulle provas och då fick ett krokigt och stenigt Blekinge fungera som testplats. En sträcka tre gånger var perfekt om man bara skulle pysa igenom och se så att allt fungerade. Det blev dock punktering på SS1 och även om det inte föranledde annat än att det rann iväg tid så var problemen desto större när vi skulle byta det punkterade däcket efter sträckan. Detta tog något längre tid än vad vi hade så vi belönades med transportprickar till på köpet.

Andra rundan flöt på bättre och bilen verkade fungera som den skulle. Bra fart i spisen (om man vågat gasa)

Sista rundan höll på att ta livet av NOA (och teamchefen om han sett hur nära det var) Det hoppade helt enkelt hur spår och bakvagnen dök ner i diket och där fanns sten. Stora sten. På något sätt som inte jag kan förklara, Daniel kallade det skicklighet men det vet jag inte om jag kan skriva under på, kom vi helskinnade från incidenten.

Vi är nöjda men det finns lite att justera kring bromsar och väghållning.

Karlshamnsspecialen på måndag

Då var det dags för säsongspremiär. Den uppdaterade och renoverade spisen lät vänta på sig men det fick det kanske vara värt. Den låter klart vass. "Tobbe" på Alligator stripade den "nya" looken årgång 1975, 40 år efter originalet såg dagens ljus. Lite färg satte extra guldkant på tillvaron. Målsättning på måndag är att testa och känna sig för och kanske åka lite fort i sista rundan. Men det var länge sedan sist och jag har inte haft en sladd sedan TV-svängen så vi ska inte ställa ha några högre förväntningar.

Årgång 1975 - Gamle Schönströms Volvo 142

Men det fanns en tid före 1975 och det var mycket tidigt 70-tal och översyn efter Knutstopssvängen

2015 åker vi Highspeed. 1970 var det Speedman. Garaget i Staffanstorp där servicechef gamle gamle Schönström (Erik) i blå skjorta skötte underhållet 1970 är samma garaget där vi riktat och lackat en viss Volvo 242 åtskilliga gånger under sent 90-tal/tidigt 2000-tal

So close...

... men det räcker inte. Bilen står hos Highspeed och det blir därför ingen start i Simrishamn. Vi slängde in en anmälan till Karlshamnsspecialen i stället och tar premiären där med lite bättre förberedelse.

Det tar sig...

...

uppdatering garaget

Det är dåligt med uppdateringar men här kommer en. Medan jag förhandlar lärarlöner arbetar Tirups Service och One-Tech Sweden i garaget med arbetet med att få NOA på fötter igen. Allt är nerplockat och har gjort besök i lackboxen. One-Tech (David Olsson) har flockat instrumentbrädan och det blev riktigt bra.

1975 var gamle Schönströms rally 142:a vit med mörkgrön linje, svart motorhuv och guldfärgade fälgar. Vi får väl se om 40 år påverkat fantasin eller den var "rock solid" från början.